Varför älskar vi att samla....?

Syftet med den här Bloggen är att försöka att öppna ett fönster in bland mina senaste fynd av främst svenskt 50-talsporslin från Gefle.

MANGANIA kontra NEGRO

Jag tänkte börja med att förklara skillnaden mellan de två matta svarta glasyrerna och de blanka från Gefle. Jag samlar på de matta och har idag ca: 130st delar.


Min besatthet började för många år sedan när jag hittade ett litet runt matt fat med ett mycket diskret blankt grafiskt utformat hjärta som dekor! Idag har jag tre........


Lite bakgrund:
Enligt boken "Gefle Porslinsfabrik...", den senaste av Gyllenhammar, så finns det 2 st olika matta glasyrer, en som heter Negro som kom 1955 och är en "matt svart glasyr" och en som heter Mangania 1953, den skapades av Arvid Nordbye, ingenjör på Gefle-porslin under 1950-talet.
Sen har vi de två blanka, "svart konst glasyr" som har lite oljig yta och en som bara kallas "svart".

Under rubriken "Glasyrer med namn" finns Mangania, 1953-64, "svart" och Negro, 1955-, "blåsvart". Det finns också en bordsservis som heter Negro i modellen BE som gjordes 1955-57 med Arthur Percy som upphovsman. Även modell BA har Negro som glasyr, det är nog en av Gefles ovanligaste serie. Mangania finns enligt boken som kaffe- och/eller teservis i de tre modellerna AR, AU och MA.

Lillemor Mannerheim har ofta använt Mangania glasyren i sina alster, de mest kända är väl vaserna och de övriga delarna i M-serien, men det finns även delar där en matt svart glasyr använts som bottenglasyr i dekorserier som Dixie, Mambo och Toreador. (Dixie = Negroglasyr, Mambo = Mangania glasyr, Toreador = svart glasyr) hon är inte den enda från Gefle som varit förtjust i glasyren t ex Arthur Percy och Mari Simmulson har använt dem i sin formgivning.


Den svarta lite oljiga glasyren från 1927 är en skapelse av Björn Holmström. Säkerligen är det ett recept som han tog med sig från Teplitz- Schönau i Böhmen där han fick sin utbildning. Glasyren blev en fullträff med vackra effekter. Den kallades även för svart konstglasyr. Titta gärna på den med förstoringsglas. Percy inspirerades så att den kom i produktion, och den blev en av hans glasyrfavoriter. Att glasyrens utseende kan variera beror på bland annat massans sammansättning och bränningens förlopp speciellt innan man började med elektriska ugnar. Dessutom glasyrbrändes inte löpande utan i omgångar där glasyrens beståndsdelar inte alltid helt kunde kunde upprepas. 


Här kommer ett par bildexempel:


        Mangania * Negro